måndag 10 oktober 2016

Sura över att vi snodde ett revben i tidernas begynnelse, eller vad är det fråga om?

Vem lyser med sin frånvaro i skolan? Vem lyser desto starkare på nätet och hinner spinna långa hat-trådar på fredagskvällen? Vem leker oansvarigt på E4:an i sin bil
(0-100 km/h på tre sek.)? Vem eldar upp flyktingboenden? Vem tycker att urtidspuckon a la Berlusconi/Trump får göra bort sig hur mycket som helst? Vem flinar åt Trumps sextrakasserier?
    Å, det här var riktigt kluriga frågor. Hm. Det är väl vi brudar?

Vem sköter uppfostran när ene vuxenförebilden näthatar? ("Min pappa jobbar som troll!”, säger barn i framtiden). 
    En känslig, manlig, vän säger att det är taskigt att ge sig på alla män, att jag generaliserar. Det gör jag verkligen. Och vet såklart att det finns de som sköter sitt vuxenskap därute. Men de syns på tok för lite i mina världar, därför är jag inte så imponerad...
    Till alla de (män) som saknas i skola eller vård: Var är ni? Är ni ute och letar Pokémon just nu? Spelar fortfarande WoW? Utvecklar en digital leksak? Tänder en brasa i Brottby? Kastar er mellan filerna på motorvägar och orsakar mänskligt lidande vid Stora Wäsby, för femtioelfte gången?
     Ja, VARFÖR använder ni våra gemensamt betalda vägar som billekplatser? Det kanske är medicinska underverk, gravida 25 och 50-åriga män, som bara råkar sabba Stockholmstrafiken i 160 km/h, för att de ska föda? Nä, såklart inte. (Ett BB får förresten aldrig de summor som en ny motorled eller tunnel får, så lätta på gasen. Det finns ändå ingen barnmorska som kommer hjälpa, medicinskt underverk till trots).
     Som grädde på moset tycker nu många killar att Trump är kul. ”Höhöhö!- jag skiter i politik, men han är ju festlig”. Allvarligt talat, Trump är inte kul och inte politik. Som ett, möjligen, halvintressant fenomen borde han för längesedan förpassats till museum tillsammans med Berlusconi, Putin och Åkesson. På Mars.

Vem blir lärare eller kurator? Lön: kass. Risk för utbrändhet: ja. Är det kvinnors fel?
   Att vården, som effektiviseras à la bilfabriks-idé, ratas av pojkarna - är det också tjejers fel?
Och att skolans, till största del kvinnliga, personal inte får bra löner - alla tanters fel?
    Och varför är det så viktigt att tjejer ska lockas till typiskt manliga yrken? När inget görs för att pojkarna ska lockas till de traditionellt kvinnliga. Varför läggs mest krut på det killar förväntas gilla? Det digitala i samhället väger numera alltid mest, och lobbas för in absurdum – varför? 

Alla, oavsett kön, borde bli oroliga, för om kvinnor i framtiden följer mäns karriärnorm kommer ingen vilja hjälpa den som behöver vård, eller jobba i skola. Kvinnor kommer också hellre föreläsa om effektiv empati än att utföra den. Jösses, det kan ju bli 30 lax på en halvtimme! 
    Vad händer när, inte om, kvinnor inte vill få fler åderbråck? Eller, i skolan, vill slippa lyssna på barns användande av Trump/Åkesson-aforismer? (eftersom farsorna gärna lusar ner sina barn/pojkar med samma värdelösa bullshit-värdegrund, tvingas lärare tyvärr höra vidriga saker och ständigt brottas med gamla fördomar. Tack så väldans mycket, Skapelsens krona). 
     I många yrken försvann makt, härlighet (och lön) lika snabbt som de män som tidigare arbetat i dem.Vill man få makt idag, är kanske konsult, gesäll på en tankesmedja eller i ett politiskt parti, det rätta, för makten har flyttat till en Almedal istället för fullmäktige sedan kvinnorna blev ordförande i kommunstyrelsen.
    En konsult gör ett kort, dyrt, besök i t. ex skola och berättar för lärarna hur de ska lyckas. Den samlade erfarenheten, på minst 1000 år, går sedan därifrån, med en känsla av taskigt självförtroende.
    Varför måste man skälla på tankesmedjan, lite onödigt, eller? Därför att gesällerna där allt oftare verkar ha nollkoll på vissa världar när de smider. Praoat på vårdboende någon gång? bytt blöja eller kateteter? Dansat eller spelat fiol på kulturskolan som barn? Orkat ta hand om mobbande barn i mellanstadiet? Nä, inte troligt.

Varför har män, medvetet/omedvetet, sjappat/uteblivit, i de världar som rör barn och äldre? Är allt bara status, prylar och stålar? Så simpelt?

Varför hotas kvinnors friheter nu på olika håll i den moderna världen? Killars liv blir inte bättre för det, glöm det. Vissa som gillar totalitaritet – maktgalningarna – tjänar däremot bra på kvinnoförtryck.
    Testa därför och se om det går att bidra i t. ex barnens värld, på riktigt. Uppmana fler att skippa nättrolleriet ett tag. Skippa fejan, positioneringar och Trump. Roliga, levande, karaktärer finns att träffa i ett vanligt klassrum eller på ett vårdboende (sorry, Picachu). 
    Och världen HAR blir bättre överallt där kvinnorna får sin frihet, det visar all statistik. Det är verkligen dags att trolla bort urtidsfossilerna (Trump, Putin, Åkesson), de har sannerligen passerat Bäst före-datum och duger inte ens att skratta åt, eller förfäras över, längre.


onsdag 21 september 2016

Offentlig utsmyckning 1: blommor


Blomsterarrangemangen i kommuner är ofta riktiga höjdare, en kul sak att kolla in om man färdas genom Sverige och världen, särskilt sommartid. Hur har man tänkt i Märsta, San Diego eller Sveg? Har man tagit modiga, ambitiösa språng och låtit ansvarig dekoratör leva ut sina bästa, eller värsta, fantasier? Verkar det som man har satsat på att medborgarna ska få en grön kulturupplevelse när de sömniga vandrar till busstolpen på morgonkvisten?

Jag började titta runt där jag själv bor. Det finns fint även här. Men var är alla blomsterarrangemang norr om Vallentuna Centrum? På vintern får Ormstaborna (och de som åker tåg från de norra kommundelarna) beskåda kommunens avstjälpningsplats för snö. Eller snarare de berg av grå snömodd som sipprar tungmetaller ut i ån och visar uppskrapade, intressanta saker som kommer fram i tö (bilbatterier, kartong och trottoarsten). 
   Vad ser man under sommarhalvåret? Inget. Inga fuchsior och murgrönor upphängda i gatstolpar, inga vackra lindalléer. Det är snömoddsfältet bredvid Aerosol.

Efter att ha studerat sommarrondeller (som naturligt beskådas mest av de som just åker i fordon) börjar jag fundera. Räcker blompengarna bara till södra Vallentuna? Och blommar det bara i rondellerna? Promenadstråken från Ormsta station, Hammarbacken (gruppboendet där), Ekeby, Öster- och Västergården, Vårdbo - ingenting. För få rondeller på gångstråken, kanske? 
   Gångvägen mot Östergården, vid Snapptunaån, får dessutom första pris i kategorin bakhållsfavorit. Riktigt nasty både dag- och nattetid.
   Hur ser fägringen ut i resten av kommunen? Kårsta och Brottby?
  
Det ställe man riktigt tycks ha slösat med prunkande, hängande trädgårdar är utmed Stockholmsvägen, södra Vallentuna (nertagna nu). Närmast Täby, alltså. Kanske för att det är där det bor flest politiker, spekulerar jag elakt. Ja, till och med elhuset vid Bällsta station kläs i vinranka. Men det görs nog av någon annan än kommunen (fast ingen vinranka vid Ormsta station).


Det vore kul att få blomsterrapporter, men inte bara från bilister. Hur ser det ut därute? Jag kanske är ute och cyklar och har fel? Det får man se nästa år när det börjar blomma igen.


fredag 9 september 2016

Veckans rubrik



En person som hotar någon annan, är en person som begår ett lagbrott. Ansvaret hos den som hotat, minskar inte för att den tycker sig ha en sorts anledning.
Ett hot är ett hot.
Det finns även något som kallas ”hedersmord”. Men det är ett mord, oavsett bakgrund.
Att kallas för flyktingkritiker sanktionerar absolut inte att man har rätt att hota. Inte på något sätt. 
Hot skapar naturligtvis bara otrygghet och hör helt enkelt inte hemma i ett civiliserat samhälle.


tisdag 31 maj 2016

Ordens makt

Ord. Små signaler. De kan plötsligt segla upp och förpesta det offentliga rummet, för att sedan helt försvinna. De kan ha flera innebörder eller ändra innebörd. 
   I Vallentuna kommun har man till exempel ersatt ordet medborgare med ordet kund. Radioprogrammet Språkets professor i P1 förklarade nyligen omöjligheten i just det fenomenet. Vad ska vi då kalla en kund?
  Många vet att vissa ord får oss att mentalt ändra riktning, däribland politiker och strateger. Vad händer om det bara är smarta kampanjer som får oss att ändra innebörder av ord? Vissa ord kan t. o. m successivt göras demokratiskt rumsrena, trots att de dånar av fascistisk historia. Det gäller att alltid kolla avsändare.

Att vara ung och radikal, har till exempel känts okej att säga, men idag associeras ”radikal” ofta med någon som väljer att kriga för en terrorgrupp.
    Historiskt har ordet hängt ihop med vänstersinnad reformvänlighet och iver, men även förknippats med frihetsfrågor, inte sällan bland liberaler i Sverige. (Liberalernas danska systerparti, lämnade t. ex sitt reaktionära moderparti Venstre och la till det piffiga Radikale till Venstre, för att signalera lite fart. Att högern heter Venstre i Danmark är en annan historia…).
    Att säga ”Nä, nu gör vi något radikalt: vi målar vitt i vardagsrummet!” kan såklart inte liknas med att begå terrorbrott. Få skulle tveka om det. Men vad innebär radikalism, egentligen, och hur ska radikalisering motverkas?

Liberalerna i Vallentuna vill få med just den typ av formulering i den nya kommunplanen. Vilken typ av radikalisering som ska förhindras, nämns inte (luddighet är typiskt 2016). Betyder det att vi ska spionera på varandra? Eller att unga vänsterveganer ska hindras äta viss kost? Innebär det kanske att man sätter stopp för en liten, ivrig, liberal reform? Nej, såklart har vi fattat vilka det gäller. Eller. Har vi det?
    Begreppet ”våldsbejakande extremism” ger en tydlig beskrivning av vad man bör motverka i vår kommun och bör hellre användas, istället för luddighet. Nej, att vara radikal är inte synonymt med att vara våldsam extremist.

Om för mycket tid (och pengar) går åt till att erövra (eller misskreditera) motståndarens begrepp, och på tok för lite ägnas åt samtal kring radikala, vitala idéer, kommer ingen orka lyssna på politiskt luddiga kampanjkrumbukter i framtiden. Det är jag nästan säker på.
      
Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, sa Wittgenstein. Vi behöver alltså söka använda samma tolkning av begrepp som den vi vill försöka förstå. Nu, när vi blir mycket äldre i högre utsträckning, lär begreppstydlighet bli ännu viktigare. Olika generationer tolkar in vitt skilda innebörder i samma ord, där den senaste tolkningen av någon anledning alltid ska gälla som den bästa….    
    Det här borde engagera oss, men nej. Ord ska vägas på guldvåg, sägs det, men vi är faktiskt numera helt värdelösa på att kolla vikten av det som slarvigt fladdrar ut när vi öppnar munnen, ut i cyberrymden, och till varandra.

Att medvetet förskjuta ords betydelser skapar förvirring. Ständiga omtolkningar av värdeord gör att vi kommer missuppfatta historien, men även ge felaktiga signaler av att det inte finns skillnader i politiska ståndpunkter. Men det gör det visst. 
Kund är absolut inte samma sak som medborgare.

   
 (För den som gillar att veta: Radix, det latinska ordet betyder rot, som ordet radikal ursprungligen kommer från )


tisdag 10 maj 2016

Mall Of Scandinavia och Vallentuna

”Nämen, fy! Hur kan man behandla folk så!!?”
(upprörda röster för några veckor sedan när Mall Of Scandinavias bygge vittnade om en urusel arbetsplats).
I dag: ”..men det där var ju flera veckor sedan. Det är inga problem med att Vallentuna kommun väljer utförare som saknar kollektivavtalsliknande villkor". 
Är det inte? Ett företag som med lite oflax får sina femton TV-minuter i Uppdrag granskning, tycker nog inte det. All publicitet är inte bra publicitet.

De flesta som satt i den styrande kommunala församlingen igår och klubbade igenom försämrade arbetsvillkor för andra, åtnjuter säkert ofta själva kollektivavtalens fulla försäkringar, och tycker de är självklarheter. Det är lätt att ta sig för pannan i sådana ögonblick. 
   ”Kollektivavtalsliknande villkor missgynnar fåmansföretag”, menade Mp. Var hittar Mp dessa fakta? Det finns däremot schysta småfirmor som tycker att de tjänar på kollektivavtal. Och det går att förbättra för småföretag utan att försämra villkor för anställda.
   Min kommun tycker alltså att arbetarskydd inte ska kosta pengar men man vill inte heller skydda sina invånare från oseriösa företag, som nu kan göra vad som helst utan att Vallentuna kommun kollar upp det. Känns det tryggt och bra?

Varför inte börja se kollektivavtalen som en social vinst och bra PR för t. ex en kommun som då kan ses som ansvarstagande, socialt medveten och skapare av trygghet för de som utför ex. livsfarligt arbete? Nej, så vill man inte ha det i Vallentuna. Vissa människor ska stå på ett bygge, arbeta i omsorg eller i en friskola, med taskiga villkor och utan skyddskontroller.   

Min kommun är troligen av en masochistisk sort, eftersom man vill utsätta sig för risken att träffa en sol- och vårartyp, som slipper kollektivavtalsliknande villkor, inte återinvesterar samvetsgrant, vägrar betala skatt, väljer en förtjänstfull konkurs och sedan drar utan att svara på vad som hände (en rejäl klassisk dumpning, eller hur?). 
    Vem får förresten medietränas inför Janne Josefssons besök? Jag gissar på Kommunstyrelsens ordförande (vem som betalar träningskortet är däremot rakt omöjligt att lista ut).
     Till Mp: det är inte fåmansföretaget som tjänar på ert beslut.

Beslutet gäller såklart alla yrken: lärare, byggarbetare, vårdpersonal, IT-tekniker, you name it. "Welcome to Vallentuna, the place where we try to change everything so you really can feel what it was like in the artonhundratalet!" (Några kan ju lajva som svältande backstugusittare. Jo, jag tror absolut att vi kan lyckas få tillbaka den där riktigt nedbrytande feelingen i hela samhället om vi jobbar på i samma anda. Tyvärr).

/Sossekofta 2



P.S. Sd röstar också emot, för allt var bättre förr. Hur länge sedan ”förr” är, kan man undra. 50-talets folkhemsideal? Utan socialdemokrati och kvinnors frigörelse, förstås, eftersom Sd avskyr facken, kompromisser och sossar. Det folkhem de suktar efter är snarare det nationalistiska och svärmande 1800-talets. Esaias Tegnérs. Han som varnade för press-och pöbelvälde. Ja, det passar Sd som hand i handske. Att folk dog som flugor diktade inte Esaias så mycket om.    
    Nationalromantiska sagor är farliga. De har startat flera krig.  Sällan deltar författaren i det kriget. Så sluta vifta med svenska flaggan i otid, tack. Vifta när det finns saker att vara stolt över. T. ex kollektivavtalen eller en fotbollsseger. d.s


torsdag 3 mars 2016

Inte så jättesexig statistisk kurva

Vallentunas demografi: smal midja i åldrarna 16-25, men enorm barm i åldrarna 30-65, som kommer resultera i en mycket fet haka och enorm tjockskalle om, låt säga, 15 år. 16-25 åringarna kommer dock fortsätta att lysa med sin frånvaro. Trist!
     Varför vill just Vallentuna ha en så smal midja? Skev kroppsuppfattning?
Nej, krasst fortsätter man satsa på höginkomsttagare och bilåkande. I den bostadsinfarkt som pågår, lämnas Vallentunas unga patienter till sina öden och tvingas dessutom lyssna på moralkakor om att de ska skämmas. Senast från Centern: 
”Är man myndig ska man försörja sig och kunna skaffa egen bostad.”

Exakt vad ska man skämmas för när man nyss startat sitt vuxna liv? Att man blivit född? Att man lärt sig konsumera? När köpcentrum är det finaste de vuxna ger till barnen, istället för studentbostäder, ska de då skämmas för att de blir shoppingszombies istället för studerande?
    Fler Bror duktig-kommentarer kommer nog i framtiden. Ska vi slå vad om att en del av moralkaks-spridarna borgat i banker, och därmed curlat för sina egna (ansvarslösa?) ungars bostad?

I Vallentuna har man inte tagit vara på ungdomen. Bland annat. Moderaterna har helt enkelt agerat egoistiskt. Och när nu skägget sitter fast i brevlådan, agerar alliansen då till förmån för unga? Nej.
”Kanske det Allmänna kan hjälpa till?” frågar vi från vänster.
    Naivt, blir då svaret. (Beteendet människan ägnat sig åt de senaste 30 000 åren kallas sällan naivt. Och tron på enbart marknadens frälsning betraktas märkligt sällan som fundamentalism eller barnslig övertro. Svaret där ligger väl i att en enögd övertro på ”ismer” alltid blir utopiska, oavsett var de kommer från... Men har människans egobeteende verkligen varit den framgångssaga vi tycks anse den vara, för djur, natur och oss själva? Hm? 
När vi och barnen står och betraktar en nerskitad värld från Top of the foodchain,
”- Varsågoda, här är arvet! plast är mer förekommande i haven än fisk”, blir vi stolta då? Vem är det som ska kallas naiv, egentligen?)

Dags att tänka om, samtliga inblandade. Ge stöd till marulken, den bostadslöse ungdomen, tomatplantan, pensionären, flyktingen eller svalan istället, då får fler det bättre (även du själv. Generositet har en förmåga att smitta, nämligen).   
   För om bara de starka ska få frihet att finnas, ja, då vet vi hur det går.
Det blir inget kul att vara ung.
Eller fisk.



P.S  Att 40- och 50-talister blev vinstlottdragare när det gäller bostäder, pga av socialdemokratisk bostads- och fördelningspolitik måste ingen skämmas för (om någon trodde det) . Men kanske klädsamt sända en tacksam tanke? D.S




fredag 19 februari 2016

Beröm utan riktigt stöd

Vallentunas allians har börjat omhulda kommunens tjänstemän väldigt mycket. Det är fint på sätt och vis. Men det sker så till den grad att andra får bassning för att motioner och förslag lägger last på börda. På sistone låter det ungefär så här:
”Våra tjänstemän är duktiga, nu ska ni (oppositionen) inte vara dumma (typ) för tjänstemännen kämpar och sliter verkligen."  Det är förvånande, för oppositionens kritik riktar sig med all tänkbar tydlighet mot den styrande alliansen och alltså ytterst sällan mot tjänstemän. Och vilka är det egentligen som brukar skylla ifrån sig på tjänstemän när beslut inte följts upp?

Visst förtjänar tjänstemän beröm. Men vi börjar undra: Hur kommer det sig att de upplever att de får kämpa och slita så oerhört i Vallentuna kommun? 
   Det kan såklart hjälpa lite med klappar på axlar om man är stressad, men för oppositionen blir den senaste tidens omhuldande snarare ett bevis på att organisationen mår sådär. Fungerar riktigt allt som det ska? Om inte, är det i regel bråttom. 
Kommunens medarbetarenkät gjordes inte för 2015. Varför inte?

Politiken bär ansvar och ska göra sin del. T. ex granska sig själva kritiskt i de fall beslut inte följs upp eller där man inte lyckats i sin rekrytering av t.ex chefer. Först då kan en organisation må bättre.

Om personal har det tufft beror det oftast på dåligt ledarskap och vägledning. Alliansen bör därför klädsamt se över sin egen roll. Är de tydliga? Tar de ansvar där de ska? 
Kan de inse att det inte enbart räcker med beröm för att få tjänstemän att må bättre?